Homokaraktärer på heterovillkor

Warning: Use of undefined constant user_level - assumed 'user_level' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/7/d/3/studentreportrarna.se/httpd.www/jmmh09/mysterybox/wp-content/plugins/ultimate-google-analytics/ultimate_ga.php on line 524
Jeremy Irons som Charles Ryder (t.v.) och Anthony Andrews som bögen Sebastian Flyte i Brideshead Revisited.

Jeremy Irons som Charles Ryder (t.v.) och Anthony Andrews som bögen Sebastian Flyte i Brideshead Revisited.

DJUPDYK. Om vi tittar i backspegeln hittar vi homo- och bisexuella karaktärer redan på 1960-talet. I komedi- och sketchserien Rowan & Martin’s Laugh-In från 1968 förekom homosexuella karaktärer, och på dramasidan finns bögen Sebastian Flyte (spelad av Anthony Andrews) i serien Brideshead Revisited (En förlorad värld på svenska) från 1981. På Wikipedia finns listor över serier med homosexuella karaktärer, och även om de inte är många jämfört med det totala antalet teveserier så finns de där. Hur kommer det sig då att det känns som ett relativt nytt fenomen?

Kanadensiskan Kathleen Montgomery menar i sin artikel ”Gay Activists and the Networks” att man kompromissat gestaltningen av dessa karaktärer. Producenterna har inte haft något emot att skildra homosexuella, men på grund av den stora publikens preferenser har man varit tvungen att anpassa innehållet så att det går hem hos den stora massan, och samtidigt inte kritiseras av HBT-rörelsen. 

Will & Grace tas ofta upp i diskussionen om homosexuella karaktärer i teveserier. Där finns ett tydligt exempel på hur man anpassat skildringen av gaykaraktärerna. Diskussionen om homosexuella förhållanden finns knappt, de två gaykaraktärerna är vänner och skildras i princip aldrig i romantiska situationer och de tvås primära relation är med de heterosexuella, kvinnliga karaktärerna.

Vid det här laget kommer många med invändingen att den brittiska dramaserien Queer as Folk från 1999 ganska ocensurerat skildrade böglivet och faktiskt fick beröm från både pressen och tittarna, vilket är sant. Visst fanns det de som tyckte annorlunda, som menade att bögar skildrades som översexuella och att det var omoraliskt att vissa karaktärer var blott femton år gamla och skildrades i sexuella situationer.

Nathan och Stuart i Queer as Folk.

Nathan och Stuart i Queer as Folk. Klicka för att se scenen på Youtube.

Men visst gick det bra, med tanke på att det amerikanska produktionsbolaget Showtime gjorde en egen version av serien bara något år senare. Den tog sig an tyngre ämnen, som aids och HBT-personers rätt att gifta sig och skaffa barn. Trots att den amerikanska versionen kanske var något mindre sexuell, förbjöd stora varumärken som Versace, Prada och Polo Ralph Lauren att deras produkter förekom i serien. Dessutom skrev marknadsföringschefen för fotbollslaget Pittsburgh Steelers (serien utspelar sig i Pittsburgh) ett brev till producenterna och förbjöd alla referenser till fotbollslaget.

Bortsett från i Queer as Folk och Oz ser man tydligt hur gaykaraktärernas sexualitet minimaliseras genom att skildras utifrån personlighet, utan att ta upp karaktärens sexuella preferenser. Det är inte ovanligt att homosexuella karaktärer ofta skildras som “straight-acting”. Man skulle kunna säga att summan av kardemumman är att gaykaraktärerna på något vis måste relateras till heterosexualiteten för att gå hem hos den stora publiken, förutsatt att serien i sig inte riktar sig till en homo- eller bisexuell målgrupp.

Ett färskt exempel på hur publiken kan reagera på när serieproducenterna går emot de oskrivna reglerna om hur man skildrar gaykaraktärer hittar vi i Glee, där två killar kysste varandra i ett avsnitt som sändes i mitten av mars. Med tanke på seriens unga publik, rasade föräldrar och internet fylldes av diskussioner om huruvida barn ska behöva se när två killar kysser varandra.

Man kan också se en tydlig skillnad i vilken roll gaykaraktärerna spelat i serierna, främst om man ser på skillnader mellan 80- och 90-tal. På 80-talet var de homosexuella ofta offer för samhällets förtryck eller sjukdomar, så som aids. Till exempel får en homosexuell karaktär i serien 21 Jump Street diagnosen aids, men hans pappa ljuger skamset för omgivningen och säger att sonen blivit smittat vid en blodtransfusion. Allt eftersom att kampen för HBT-personers rättigheter resulterat i större acceptens i samhället försvann offerstämpeln och homosexuella karaktärer blev ”vanliga” människor men ofta, som ovan nämnt, något avsexualiserade.

I dag är den homosexuella karaktären självklar i många serier; Desperate Housewives, Modern Family och Glee för att nämna några. Man skulle kunna säga att det är trendigt att skriva in dessa karaktärer, som förekommer som fnittriga bögar i de flesta chica teveserierna. Men med undantag för Oz och Queer as Folk, samt några enstaka scener i True Blood och Buffy the Vampire Slayer, skildras dessa karaktärer fortfarande försiktigt, och man undviker att placera dem i sexuella eller romantiska situationer tillsammans med en karaktär av samma kön.

Det här inlägget postades i Sexualiteten, Tema och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *